Gott & Blandat

Igår lunchade jag och dottern på en ny asiatisk restaurang i Sandviken. Det fanns 20 olika rätter att välja på (buffé). Det var riktigt gott.

 

IMG_3667

Valle röjer i hundrastgården

Sedan tog vi hundarna och åkte till hundrastgården i Hofors – den har tydligen funnits i flera år utan att jag vetat om det 😉 Nu när vi har flyttat därifrån så får jag åka dit istället – för i Sandviken finns ju ingen hundrastgård (ännu iallafall).

Vidare upp till syster Ida för gofika. Nybakta bullar och mugcake. Alltså hur gott var det inte med mugcake? Måste försöka leta recept utan gluten och socker – som blir lika gott då förstås…

Hem och mötte upp mannen för lite träning. CXworx blev det för mig.

IMG_3671

CXworx – Må Bättre

Snabbt hem och duscha och iväg till Folkets Hus på seans. Vilket var en besvikelse…han kändes inte trovärdig alls.

VHAR 2015 – DNF

Det första lopp som jag någonsin brutit. Känns ju skitsurt men hade vi inte brutit så kanske vi hade varit ute än….

Vi tar det från början…Varken Ida eller jag var särskilt sugna på detta lopp. Vet inte riktigt varför…kanske av flera orsaker; dåligt förberedd, hinderbanan, deppigt och tråkigt just nu i vår familj, vet inte riktigt….. Båda väntade tydligen på att den andra skulle säga att vi inte skulle starta…suck…man ska lyssna på sin kropp och sitt hjärta…

Nåväl, jag fattade redan från början att hinderbanan skulle ställa till det. Jag var inte alls förberedd på en hinderbana innan start. Vi diskuterade fram och tillbaka vem som skulle ta den först. Vi hade också fått reda på att det var simning i prologen. Ida som varit förkyld tyckte att jag skulle ta den – jag tyckte väl egentligen också det. Men ville verkligen inte blöta ner mig i början eftersom jag brukar få kramp i magen när jag blir kall. På väg mot kontrollen som var i vattnet så tyckte väl Ida att jag var lite ”sävlig” – så hon sa: Okej, jag tar vattnet men då får du ta hinderbanan först!.

Prologen gick bra och sedan var det dags för hinderbanan. Började med en stång som man skulle göra en volt över. Den var så högt upp så man fick ta hjälp av sin lagmedlem för att komma upp – men det hjälpte inte mig. Misslyckades på den…Klarade man inte ett hinder så blev det 20 burpees som straff…

Hinder nr 2 var nån klänggrej som man också skulle ta sig över. Hade jag bara tänkt till lite så kanske jag hade klarat den – men man fick bara ett försök på varje hinder. Fail även på den och 20 burpees till.

Sedan däck som jag gick genom för att spara på krafterna. Ett hinder som man skulle under, över, under, över. Funkade ju. Kräla genom ett rör – tog mig igenom fast rumpan fastnade när jag försökte krypa, fick åla istället 😉

Lyfta en kettlebell-kula på 32 kg upp på ett bord. Jag fick upp kulan till brösthöjd sedan var det stopp. 20 burpees till. Tänkte allvarligt bryta redan här för jag visste att jag skulle bli tvungen att göra 40 burpees till eftersom det var armgång och repklättring kvar… :/

Klättra över ett staket och välta ett däck, gick väl bra.

Sedan var det armgång och repklättring – som blev till 40 burpess till. Fy fan i helvete vad jobbigt det var. Solen gassade och jag var slut i armarna, använde benen mycket istället men det fick jag sota för senare.

hinderbana

Till slut var plågan över och Ida var jätte-peppad att dra iväg för att jaga ikapp de andra. Jag var helt slut redan här. Hade ingen kraft kvar i benen till att cykla. Hittade den första MTB kontrollen efter lite letande.

Sedan växling till löpning. Benen var helt stumma. Fick en enervit tablett av Ida och efter ett tag kändes det lite bättre i vänster lår. Vi hittade kontrollerna utan problem och sedan var det växling igen till MTB – kommer inte ihåg att det var några större bekymmer med denna.

Växling till paddling. Där fick vi några uppmuntrande ord av Idas son: Att vi måste skynda oss….;) Iväg i kanoten. Som vanligt: KAOS! Ingen av oss kan paddla, än mindre styra. Vid en kontroll körde vi på grund, på en kontroll paddlade vi ett helvarv runt….

Växling till MTB och här vill jag minnas att det var mycket uppför. Här började det kännas tråkigt. Det var inte roligt längre.

Växling till sista löpsträckan och jag började känna av mitt knä trots mitt knäskydd. Haltade iväg mot  kontrollen nr 27 som vi hittade relativt lätt och sedan iväg mot 28:an. Vi hade sett ut en genväg så vi gick genom skog och ris (utan kompass – bara på känn) hamnade på rätt grusväg och sedan skulle vi gena igen för att komma på en stig ovanför ett grustag. Hittade en stig och började leta oss fram. Det dök upp nya stigar hela tiden som vi inte hittade på kartan. Vi gick fram och tillbaka men hittade ingen kontroll. Vi var nog där uppe minst 1 timme och letade innan vi beslutade oss för att ge upp…Vi visste att vi hade flera jobbiga kontroller kvar, bland annat upp för slalombacken. Så vi gick tillbaka till Kolgårn för att bryta. Jättetråkigt :/

Namnlös

Det var en riktigt tuff bana i år och det var inte optimalt att starta den med mjölksyra.

4,8 mil var vi ute innan vi bröt. Jag glömde stoppa klockan direkt vi kom till målet men ca 7 timmar var vi ute. 5.15 hade vi varit ute när vi stämplade sista kontrollen så vi irrade nog runt ett bra tag på kontroll 28.

Som vanligt ett bra arrangemang och bra publik och funktionärer som peppar.

Ett stort grattis till alla som kämpade sig igenom loppet. Det var inte Knäckehäxornas dag ute i skogen helt enkelt…

Lite mer positiv läsning är från våra första år som ”multisportare”:

2012
2013

Fin kväll

Igår sprang vi drygt 4 km. Så jobbigt! Låren var stumma, knäna var stela, fotlederna var stela…och jag flåsade…och det var varmt…Efter ca 2 km kändes det lättare så det var ju skönt 😉

Vi testade slingan i Årsunda för att få springa på något nytt ställe. Det var svårt att hitta där – ett enda virrvarr av stigar. Men fina slingor.

Efter löpturen – hem och fixade mat och sedan iväg på golfbanan. Jag spelar inte längre (min golfkarriär var väldigt kort) Men följde med för att få lite steg på Vivofit 😉

Det var riktigt fint på golfbanan, en härlig kväll!

   
    
   

Nyinflyttad

Dagarna springer iväg och nu har vi hunnit sova i lägenheten tre nätter. De två första nätterna var det väldigt ovant. Ljud som man inte är van med och persienner som släpper igenom ljus.. Men i natt har jag sovit som en stock.

Vi börjar komma i ordning lite grann, även om det är en hel del grejer kvar i huset. Mycket av det som är kvar kommer vi inte att ta med oss för det får helt enkelt inte plats. Vi har också en helt annan stil nu än vi hade i huset. Den enda gamla möbel som fått följa med är ett gammalt avlutat skrivbord – tyckte att det bröt av bra mot det moderna 😉 
Jag har hunnit med att gå på fotokurs i helgen. Det var verkligen en underbar, lättsam och lärorik kurs. Jag har haft min systemkamera i många år men bara kört på automatläge tidigare. Jag trodde att det var omöjligt att lära sig om inställningar som man måste göra för att kunna köra på manuell. Men så visade det sig att det  inte alls var så svårt. En helt ny värld har öppnat sig 😉 Nu vill jag köpa nya objektiv och fota sådana fina bilder som jag trodde var en omöjlighet tidigare 🙂

Om du kör på automatläge på din systemkamera så rekommenderar jag verkligen att gå på kurs hos Ann-Sofie – Favoritfoto. Hon är jätteduktig på att förklara så att det verkar enkelt.

Löparhelg

Helgen har gått i löpningens tecken.

Lördagen tillbringade vi på Gärdet för att heja på min systers sambo när han sprang (flög fram i) Tough Viking. Vilket häftigt lopp – jag blev faktiskt lite sugen själv…men de där hindren är nog inget för mig. Isvak, containerklättring, kustjägarnas hinder – som vi inte såg, men som var nog så tufft. Och avslutningen som var riktigt otäck: eltrådar – hua! Flera stycken såg vi som bara ramlade ihop av stötarna. Jag hade trott att det skulle vara en liten ”snärt” ungefär som i häststängsel…Effekten förstärktes av att det sprutade vatten samtidigt. 15 km löpning, 22 hinder. Riktigt tufft.

DSC_0132

Det gick riktigt bra för Daniel. Han fick tiden 1:20 (!) Det skulle ju inte jag springa 15 km på utan hinder ens. Nu är ju i och för sig jag ingen snabb löpare så det säger ju inte mycket – men ändå – helt grymt!

På söndagen var det dags för det lite snällare Aktivera – Hoforsloppet.

Här kunde man välja 44 km, 33 km, 22 km eller 11 km. Jag och mannen valde 11 km. Riktigt trevligt lopp med små peppande skyltar efter vägen. Vi körde 5:1 (sprang 5 min, gick 1 min) hela loppet och det gick väldigt bra. Det enda tråkiga var att mitt knä började göra ont igen…Jag har klarat mig rätt bra när vi har tränat tidigare – jag ska beställa kinesiotejp och prova att tejpa…

Vid mål fick man en ljuvlig bulle som ”Hela Sverige bakar – Fredrik” hade gjort. Här kan du läsa om loppet på hans blogg

Kvällen avslutades med god pasta på Aktern & Fören och sedan bio. Medicinen av Colin Nutley – som tyvärr var lite långtråkig.

Den här veckan bjuder på Yoga i Stockholm i dagarna två och sedan Mikisrännet på lördag. Ikväll ska vi gå på inspirationsföreläsning på Folkets Hus i Hofors. Det är en tjej som heter Caroline Larsson som föreläser om att tro på sig själv för att nå sina mål och drömmar. Det är gratis så kom dit och lyssna.

Helgens multisport

I går var vi ute i skogarna hela dagen och tittade på alla duktiga tävlande i Hofors Adventure Race. Jag var så avis – ångrade mig ett litet tag att vi inte anmälde oss i år – men tyckte sen att jag nog gjort rätt. Årets bana var lång och tuff.
Några roliga saker som de tävlande fick sysselsätta sig med under dagen var:

Blöta ner sig totalt genom att simma i en dyig tjärn (ganska tidigt i loppet)
DSC_0019

DSC_0020

Balansera på slackline över Ankdammen

DSC_0037

Repellering från brandtornet

DSC_0043

Paddling i Edsken

DSC_0065

Och såklart löp-orientering och MTB-orientering

Det var särskilt två personer som jag följde under dagen och det var min syster Malin och min syster Idas pojkvän Daniel. Två olika lag – två totalt olika tävlande.

Daniel är helt grym och hans lag kom tvåa i herrklassen. Han tränar och är fokuserad, planerar och lämnar nog inget åt slumpen.

Malin är raka motsatsen. Hon cyklade MTB första gången förra veckan. Tar allt med en klackspark och säger att det löser sig. Jag är otroligt imponerad av bådas prestationer. Båda tog säkerligen ut sig till max.

Heja vad ni är duktiga!

DSC_0079 DSC_0035

Pucko

Pucko

Idag var planen långpass. Start i Torsåker mot Hofors – vidare mot Långshyttan – Stjärnsund (Planerat fikastopp ) – Vidare hem mot Torsåker.

Jag trodde att det skulle bli längre än de 67 km det blev…Men som tur var så räckte det – för efter fikat i Stjärnsund fick mannen kramp i låren och det gick väldigt sakta från Stjärnsund och hem.

Det var ett lagom pass med blåst, backar och stundtals mycket trafik. Ungefär vad man kan förvänta sig av Vätternrundan sen 😉

Fikat var dagens höjdpunkt. Korv med bröd, Pucko och Snickers i solen – härligt!

Mitt ”pucko” till man hade inte ätit något alls innan vi drog iväg så det tog slut på energi efter ca 4 mil. Kanske att han har lärt sig en läxa.

Nerförsbackarna innan Långshyttan var rejäla och en aning läskiga. Jag höll så hårt i styret att jag fick ont i armarna 😉 Åkte och småbromsade lite också – men ångrade mig såklart när backen var slut och det gick uppför igen 😉

Lyckades bli QOM på mont Långshyttan (kanske för att inga snabba tjejer har upptäckt Strava 😉

Mera skidor

Är precis hemkommen efter en härlig skidtur tillsammans med min syster. De första  kilometrarna gick ovanligt trögt. Kan bero på att min kropp fortfarande är trött sedan helgen, att jag vallade för dåligt eller att spåren inte var så bra.

Men det var en härlig tur ändå och solen sken som på beställning – förra gången regnade det och då sa jag: ”-Tänk om solen kunde skina, vad härligt det skulle vara”. Och det var verkligen härligt i solen. Tänkte stanna och knäppa ett kort men hade inte riktigt tid med det eftersom jag försökte hänga på Ida hela tiden….

Det var ett antal åkare i spåret och vi såg två gulliga farbröder som gick runt med spadar och preparerade för att spåren skulle bli ännu bättre, fyllde på snö där det fattades. Tur att ni finns och gör ett sådant bra jobb så att vi kan åka!

Vi skrapade ihop 13 km och det fattas ju bara 32 km så har jag åkt HalvVasan 😉

Nu blir det lunch, promenad med hundarna och sedan är det städning igen. Jag tar ledigt från jobbet idag och ägnar mig åt att fixa lite hemma istället.