Tjejvättern 2019


Jag kan börja med att säga att jag måste vara världsmästare på att anmäla till lopp utan att träna ordentligt till dem.

Siljan Runt gick ändå skapligt. 7 mil i regn. Kalla ben. Bortdomnade fötter.

Tjejvättern utlovade fint väder och jisses – det stämde.

Vi åkte från Stockholm (efter Bon Jovi konsert) mot Motala och Vadstena.
Vi hade bokat på campingen i Vadstena eftersom det var fullt i Motala, så vi kom ner till campingen och tog en plats.

Perfekt camping med eget hundbad

Packade upp bord och grejer och fick i oss lite mat. Jag måste säga att campinglivet är så skönt! Det är avkopplande till max. Jag kan glida omkring i sköna kläder och kan sitta och läsa en bok medan maken fixar mat på Muurikka.

På fredagen tog vi buss in till Motala och hämtade nummerlapp och strosade omkring lite. Åkte sedan tillbaka till campingen och fixade lite med cykeln. Tidig kväller och uppstigning tidigt på lördag morgon.

Nackdelen med husbil är att man vill inte gärna veva in markis och plocka ihop alla grejer när man väl har ställt sig på en plats där man vet att man ska stå några dagar. Så jag sa att jag kunde ta bussen in till Motala på morgonen (med cykeln) – men det gick inte så många bussar till Motala så jag var tvungen att åka med en buss strax efter 7…
Nåväl det funkade ju bra att ta med cykeln, den hängde bak på bussen 🙂 och jag hade frukost med mig och satt på en bänk vid vattnet i den sköna morgonsolen och åt frukost i lugn och ro.

Efter ett tag dök Camilla och hennes make upp, vi hade starttiderna efter varandra och bestämde att vi skulle cykla ihop.

Starten gick och vi trampade iväg. Skönt väder – uppehåll och ingen vind. Det gick bra och vi kom fram till första depån för lite energiintag.
Trampade vidare vid vackra Omberg och någonstans efter drygt halva vägen blev det lite tungt och småtråkigt….Det började också bli ganska varmt och jag hade inte tvekat att bada om det hade kommit något vatten efter vägen….
Vi kämpade på och nådde tillslut Skänninge som är sista depå innan mål. Här kostade vi på oss att sitta en bra stund och fika och vila i skuggan. Skönt att slippa jaga en bra tid, båda ville bara klara loppet (och få medalj 🙂 )

Precis när vi cyklade in mot mål började det att blåsa väldigt och sedan regna. Väldig tur med vädret måste jag säga.
Nästa år ska jag vara bättre tränad (har jag sagt det förut?), för det blir ju så mycket roligare och enklare då 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s