Fjällräven Classic dag 5


Vaknar upp och solen skiner 😀 Vilken underbar morgon – om än lite kall. Det har varit frost i natt och jag har sovit med dubbla tröjor, långkalsonger och strumpor.

Vill inte lämna sovsäckens värme så maken går upp och fixar kokande vatten så att jag kan sitta kvar i värmen och äta min frystorkade fruktmüsli till frukost.

Nu vet vi att det är ca 9 km innan det vankas pannkaka i Kieron. Vi packar ihop och traskar glatt iväg. Det är riktigt vackert nu när inte allt är inbäddat i regn och moln.

Alesjaure
Vaknar till den här vyn
Alesjaure
Det är så vackert, tyvärr gör inte bilderna det rättvisa

 

Alesjaure
Ett ganska stort moln – men inte bekymrar det oss – vi har ju sett solen

Vi är glada att vi inte försökte gå till Kieron igår kväll. Vi går runt ett berg (Kartinvare) och det är väldigt stenigt samtidigt som det lutar i sidled. Jobbigt åt fotlederna och knäna. Innan checkpoint är det också rätt mycket nerför.

Slutligen är vi framme och där står underbara funktionärer och steker pannkakor på muurikka. Vi får ett gäng i våra kåsor och en klick sylt. Grädden är slut men det gör inget alls. Varmt, gott och riktigt kaffe får vi också. Sitter i solen och njuter.

IMG_5097
Pannkaka i Kieron – hur gott?

Efter Kieron har vi ca 17 km kvar. Vi kränger på oss ryggsäckarna och traskar vidare. Nu går det mycket nerför och det går sakta. Det börjar kännas i knäna och jag vill inte få så ont som jag brukar få när jag springer.

Får börja att plocka av kläder efter vägen för solen gassar och det blir riktigt varmt. Energin från pannkakorna håller i sig ganska länge så vi behöver ingen lunch.

Dumt.

Vi räknar ner km – men det går sakta. Inte som när man springer eller cyklar – här tar det ca 1 timme att gå 3 km. När vi är under 1 mil kvar så känns det som att vi är ”hemma”. Det är ganska lättvandrat här men nu börjar energin ta slut. Får stanna och äta lite nötter, vädra fötter, plocka av ett par strumpor. Gå en bit. Stanna, äta nötter.

IMG_5113
Ut på tur – aldrig sur 😀 Det gäller att fylla på med energi

Med ca 5 km kvar får jag förnyade krafter. Jag har ätit ganska mycket nötter och jag känner att jag kan gå på i lite högre tempo. Maken har inte ätit så mycket annat än pannkakorna i Kieron  -han är tom på energi och orkar inte alls hålla något tempo de sista km. De sista två km är han så slut så jag undrar för mig själv om han ens ska orka….

Tillslut passerar vi skylten där det står 550 m till mål och då känner jag hur det börjar bränna bakom ögonlocken och sväljer frenetiskt för att få bort klumpen i halsen.

Ju närmare vi kommer och jag hör hur folk applåderar och tjoar ju svårare blir det att hålla borta tårarna. När vi kommer in på ”målrakan” och folk står på sidan och applåderar och de sitter vid Trekkers Inn och tjoar så rinner tårarna. Glädjetårar, utmattningstårar, jag-klarade-det-tårar. Alla känslor väller fram.

IMG_5114
Äntligen i mål 🙂

Efter målgång så får vi saft och så småningom våra välförtjänta och fina medaljer (och tygmärken). Vi lämnar in skorna på lite omvårdnad och går på en riktig toalett.

IMG_5146

Pratar med barnen som inte kunnat nå oss på hela tiden eftersom täckningen på mobilerna försvann efter Kebnekaise.

Sedan går vi till Trekkers Inn för att ta en iskall öl och något att äta.

IMG_5103

Vi har förbokat bussbiljetter till flyget imorgon men vi har ingenstans att bo i Abisko och vi har ingen lust att tälta. Ringer som en galning till Scandic i Kiruna men det är kö och jag får inget svar. Kommer sedan på att på SPiS där vi åt första kvällen i Kiruna där har de ett vandrarhem/hotell. Lyckas få ett rum där.

Får våra bussbiljetter sålda och lyckas komma på den enda lokalbussen som går från Abisko till Kiruna. Så sitter vi med vår packning påväg till Kiruna. Lite snopet att det blev så hastigt. Abisko Fjällstation såg väldigt fin ut och jag hade gärna bott kvar där och haft tid till att kolla runt. Men nu finns ju en anledning att åka tillbaka 😉

Väl framme i Kiruna checkar vi in och det är ljuvligt att ställa sig i duschen. Duschar länge…sedan går vi för att äta. Vi är för trötta för att äta och tuggorna växer i munnen. Gissa om sängen är skön sedan?

Dagens vandring: 26,1 km
Dagens bästa: Att vakna till solsken
Dagens sämsta: Inget

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s