Tough Race 2016


Vi tog oss i mål i år igen. Stundtals vräkte regnet ner och banan blev lerigare och lerigare. Det som jag oroade mig mest över var att hindren skulle bli hala….


Första 4 km terränglöpning gjorde vi ungefär som förra året, sprang i början och när det var uppför, uppför, uppför så gick vi. Jag har så fruktansvärt jobbigt uppför – det blir aldrig bättre.

Sedan började hinderbanan och jag var fegare i år – det satt i bakhuvudet att hindren kunde vara snorhala. På ett hinder fick jag riktig panik och klamrade mig fast vid en stock och kom inte vidare. Det var en pyramid som var ganska hög med 4 eller 5 stockar man skulle över (och mellanrum mellan dem) När jag var nästan längst upp så vågade jag inte slänga över benet över den översta stocken för jag var livrädd att tappa greppet och halka ner. En tjej stod på andra sidan och försökte peppa mig men jag var gråtfärdig. Maken såg det hela och kom tack och lov till undsättning – han klättrade upp och mötte mig så att jag kunde hålla i honom när jag skulle över toppen. ❤

Ett till hinder gav mig smått ångest – att krypa ner i underjorden utan att se andra sidan….Det gick bra tillslut 😉

Det höga nätet som var jätteläskigt förra året gick skapligt bra i år.

Med ungefär 3 km kvar så fick jag ont i mitt knä igen 😦 Det var bara att gå resterande bit av banan. Jag var väldigt nära att bryta – men tänkte att jag skulle ha min medalj efter att ha klarat pyramiden 😉

Det är ett jätteroligt lopp och nästa år då jäklar ska mitt knä hålla!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s