Kreta

Jag har helt missat att skriva om vår resa till Kreta.

Vi bodde på ett hotell som heter Cavo Spada Luxury Resort & Spa. Ett fint hotell med inriktning på träning. Det fanns innegym och utegym som vi testade – samt instruktörsledda klasser (som vi inte testade tyvärr).

Cavo Spada

Poolområdet var stort och fräscht – men jag gillar ju havet bättre. Badet vid havet var alldeles intill och där fanns solstolar och parasoll som ingick för hotellets gäster. Vattnet var rent och fint, enda nackdelen var att det var stenstrand så badskor var ett måste.
Cavo Spada

Veckan tillbringades med att lata oss i solen fram till lunch. Då gick vi och tränade och sedan latade vi oss i solen fram till sen eftermiddag. Härligt!

Vi gjorde en utflykt till Elafonissi. En strand som ska vara otroligt vacker med rosa sand. Det var lite överreklamerat kan jag säga. Och resan dit var med livet som insats på smala vägar utan räcken..Men vi tillbringade en dag där och det är roligt att ha sett det iallafall.
Elafonissi

Det var första gången vi var till Grekland och jag gillade att vara där och jag gillade maten. Levde nästan på tsatsiki :D. Trevliga människor och vi hade en fantastisk tur med vädret. Inte ett moln på himlen.
Heart

Gillar du lugna hotell som inte ligger mitt i smeten så kan du åka hit. Vill du ha liv och rörelse och massor av restauranger att välja på så är det inte rätt hotell för dig.

Annonser

Geocaching

Geocachingen har legat på is ett tag men de senaste helgerna har jag varit ut på lite cache-letande – och det är ju riktigt roligt 😉 Man kommer ut i friska luften och ofta får man se saker/platser som man inte skulle ha sett annars.

Förra helgen var vi ut för att ta en geocache som heter Hängbron. Det visade sig att jag och dottern varit till den hängbron förut och tittat – för att det är en häftig bro. Men nu åkte vi för att ta cachen som finns där. Jag borde ju ha insett redan innan att det skulle vara svårt eftersom både svårighetsgrad och terrängfaktor var hög.

Efter att ha stapplat ut på ungefär halva bron och det på vissa ställen bara fanns en bräda att gå på (som dessutom knakade) så vände vi. Jag vet ju att när man väl kommer fram till cachen så måste man åla sig ut på en stock – och det såg jag att nog inte skulle våga.

Så vi åkte vidare mot en geocache i närheten som heter Raketen. Undrar vad det är för grej egentligen? Mitt ute i skogen…Nåväl – den stegen satt löst så där vågade jag inte heller klättra.

img_2470-1
För att åtminstone få en geocache loggad så blev det en lätt ”skyltcache” där maken fick hoppa in som förlängning.
Sedan vidare till ett jättefint ställe som jag aldrig hade hittat till om jag inte hade åkt dit för att titta efter en geocache. Hamptjärn. Dit kommer vi absolut att åka fler gånger. Jättefint ställe för fiske och grillning, dessutom handikappanpassat.

Skogsmulle

 

Fredag till söndag har jag varit en riktig ”skogsmulle”. Jag har plockat havtorn, svamp och hasselnötter. Hur underbart är det inte att gå i skogen? Det är bland det bästa jag vet – om jag slipper gå ensam vill säga. Jag är lite för rädd för det 😉

Om vi går ut och plockar svamp – jag, min mamma och min syster så går vi så att vi ser/hör varandra hela tiden. Och hör vi inte varandra så brukar (oftast mamma) vara den som hoo-hooar och kollar om vi svarar.


Om jag och maken och svärfar är ute så försvinner de åt olika håll och det blir knäpptyst i skogen. Då får jag gå runt och knäcka grenar eller vissla så att det hörs att jag är där. För någon björn vill jag inte stöta på när jag är ute.

I helgen när vi var ute så såg vi björnbajs på flera ställen. En av högarna som jag trodde var björnbajs var tydligen älgbajs…

Men vi såg björnbajs också, men jag antar att björnen har full koll på oss och håller sig på betryggande avstånd.

Havtorn var något nytt – det har jag aldrig plockat förr. Men jag fick följa med en kompis ut till en ö utanför Sikvik. Där steg vi iland och började plocka. Himlen öppnade sig och trots att vi hade regnkläder så blev vi genomblöta. Vi fick ihop drygt en liter ändå skulle jag tro. 

Det tar väldigt lång tid att plocka bären, de sitter ganska hårt på grenen och man vill ju inte klämma sönder dem. Det ska tydligen finnas lika mycket C-vitamin i ett litet bär som i en hel apelsin.


Hasselnötter blev inte så många plockade eftersom det började skymma och det var svårt att se dem på marken bland alla löv. De jag hittade var redan skalade – så antagligen någon ekorre som tappat dem?

 Kände mig lite skurkaktig när jag gick runt och tog ekorrarnas mat – men jag tror att det räcker till dem också 😉 När jag ändå var på plats passade jag på att plocka en geocache på stället där hasselnötterna finns. Hassellunden

På söndagen blev det lite mer tid för geocaching. Det har legat på is ett tag – men det är faktiskt ett väldigt bra sätt att få se ställen man aldrig har varit på förr 😉


 

Cykelvasan 2017

Vår tredje Cykelvasa är genomförd och jag är glad att jag cyklade den. Var så väldigt opepp innan. Har tränat alldeles för dåligt (som vanligt) och det har varit jobbiga pass på cykeln på slutet – antingen har benen inte orkat eller så har flåset inte varit bra.

Försökte på onsdagen innan att få maken med på att strunta i Cykelvasan och att vi istället skulle ta en vandringstur upp på Städjan – men det kan vi göra sen sa han…

Väl i startfållan kändes det roligt att cykla och det största bekymret var hur jag skulle klä mig. Kortärmat eller jacka? Det var kyligt och småduggade men de hade lovat upp mot 18 grader på eftermiddagen…Det blev inte så och jag klädde mig för dåligt. Blev kall om magen och fick kramp de sista 3 milen. Fick stanna på ett ställe och kliva av cykeln och försöka värma magen – det blev bättre en liten stund men sedan kom det tillbaka. Det är fruktansvärt att få sådan kramp, jag har fått det vid några lopp tidigare och tillslut går det inte att andas. Som tur var klarade jag mig in i mål men sedan var jag tvungen att sätta mig på asfalten och värma magen med händerna.

Förutom det tråkiga med krampen så är jag väldigt nöjd med loppet. Flåset kändes bra och benen var pigga, ingen kramp i dem eller stumma lår. Vi stannade kanske lite för ofta (vid varje kontroll) men eftersom vi inte jagar bra tid så kan vi ju kosta på oss det.

Ett tag kändes det så bra så jag trodde att vi skulle klara 5 timmar – men sedan såg jag att det nog skulle bli ungefär samma tid som de två föregående åren. Vi förbättrade tiden med några minuter och jag tror att det hade gått ännu lite snabbare om det inte hade varit så mycket folk i spåret. Flera gånger fick jag bromsa nerför för att det var cyklister ”i vägen” och det är inte alltid så lätt att köra om då det kommer åkare i full fart i omkörningsspåret mest hela tiden. Det var faktiskt mycket bättre att starta bland de sista startleden som vi gjorde första året – för då hann det bli glest med cyklister.


Cykelvasan är ett av mina favoritlopp och jag är tacksam för att jag genomfört mitt tredje lopp.

 

Semester i Norge del 2

På onsdagen var det så dags att rulla iväg från Valldal. Vi hade bokat hotell i Oslo för att ta en snabb tur dit påväg hem.

Hejdå Valldal

Vaknade upp till strålande sol och klarblå himmel 🙂 Kändes sådär när vi skulle åka ca 45 mil i bil…Men jag ändrade mig snabbt – för dagens höjdpunkt Dalsnibba – blev nog ännu häftigare och vackrare i strålande sol och klarblå himmel.

Men innan vi kom till Dalsnibba åkte vi förbi Flydalsjuvet igen och stannade för lite bättre bilder över ett soligt Geiranger. Där finns också en klippa som är populär att fota ifrån. Där hade jag siktat in mig på att jag skulle stå och maken skulle fota en häftig bild….Men han är höjdrädd och vägrade kliva ur bilen 😉 Så jag fick fota klippan med några andra som satt på den…Det var lite roligt 🙂
Flydalsjuvet

Jag ville inte fråga dem heller om de kunde knäppa på mig för jag var rädd att de skulle sno min kamera och springa iväg.
Det finns en inhägnad klippa också som man kan gå ut på men den här hittar man om man följer en stig bakom toaletterna.

Sedan följde en tur på Örnesvingen som jag tycker är vackrare än Trollstigen. Det blev många foton genom vindrutan på bilen för det går ju inte att stanna överallt 😉
Örnesvingen

Sedan kom vi då till resans höjdpunkt: Dalsnibba 1500 m o h – slingrande smal bilväg hela vägen upp. Vi såg flera som cyklade upp (!).
På väg upp på Dalsnibba
Dalsnibba

Även här ville jag att maken skulle fota mig vid kanten – skulle blivit ett läckert foto 😉 Men jag är ju också lite höjdrädd så när jag hade hasat mig fram och satt mig på en sten för att ”vänja mig lite” så knäppte han och sedan när jag gick längre fram så vågade han inte vara kvar längre…
DalsnibbaNåväl jag stod på kanten och tittade ut och det var så högt så det var inte så läskigt.

Dalsnibba

Desto värre på utsiktsplatsen där det var galler och sedan glas – där vågade jag inte gå längst fram.
Högt

Påväg tillbaka till parkeringen var vi ju tvungna att känna lite på snön 😉
Dalsnibba

Sedan bar det av nedåt igen. Vid ca 1000 m o h finns Djupvasshytta som är ett hotell.
Djupvasshytta
Djupvasshytta
Sedan var det vackra vyer i flera mil.
Bron

Vi stannade för lunch vid Billingens Seterpensjonat i Sjåk – riktigt vackert. Åt en god hemgjord pizza och njöt av solen.
Billingen Seterpensjonat

Sedan blev det mindre och mindre vackert tills vi tillslut nådde Oslo på kvällen. Checkade in på hotellet och åt lite mat innan vi stupade i säng.

Vaknade på torsdagen till strålande sol. Gjorde en vända till slottet och kikade runt lite på stan innan vi åkte hemåt.
Royal Palace

Stannade i Kongsvinger för att bunkra upp med lite tomatost – men där hade det varit svenskar och handlat före oss – så vi fick bara med oss 5 stycken 😉

Semester i Norge

Efter Fjällturen åkte vi till Norge och Valldal. Strax innan Valldal kom vi ut på Trollstigen och fick åka den i dimma så att vi inte såg så mycket av den. Vi hade inte fattat att vi skulle komma den vägen 😉 Trollstigen var ett av våra mål med resan och nu hade vi åkt på den knappt utan att fatta att vi var där.

IMG_1682

Trollstigen

Måndagen som också var grå och regnig tillbringades runt Geiranger med en tur till utsiktsplatsen Flydalsjuvet och sedan en tur med färjan mellan Geiranger och Hellesylt – där man kunde se de berömda vattenfallen Sju systrar och Friaren.

IMG_1784

Sju systrar

IMG_1786

Friaren

Tisdagen som också hade tråkigt väder tillbringade vi i Ålesund, ca 8 mil från Valldal. En jättemysig stad som säkert är helt fantastisk i fint väder 😉
Ålesund

Mot kvällen åkte vi till Trollstigen igen för att få se en glimt av den i förhoppningsvis bättre väder. Lite bättre var det och vi gick ur och tittade vid utsiktsplatsen.
Trollstigen
Påväg tillbaka till hotellet stannade vi även vid Gudbrandsjuvet.

Nästa del av resan får ett eget inlägg för det var så otroligt vackra vyer och det krånglar med bilderna nu så det kommer inom kort.

Vill du se bilder från resan så finns de på Flickr Norge 2017

Jag har även testat en ny app som är som en resedagbok: Journi 

Fjällturen 2017

Fjällturen ja, en ny upplevelse…Bra mycket tuffare än jag trodde.

Vi hade ju valt distansen 42 km för den verkade ”lagom”. Det var jobbigare än att cykla Cykelvasan som är 90 km….

Startade vid 10.00 på morgonen och hade tur med vädret. Solen strålade från blå himmel – men jag kan inte säga att det var varmt. Funderade länge på benvärmare av/på och jacka. Beslutade sedan att det fick bli kortbyxor och kortärmat.

IMG_1629

Innan start

Trampade nöjda iväg i lagom tempo och efter ett tag vek vi av från Funäsdalen och vidare på grusvägar. Det var väldigt mycket grusvägar och väldigt mycket uppför. Det hade man kanske kunnat räkna ut eftersom det är i fjällen…Men jag trodde i min enfald att det skulle vara lite upp och sedan lite stig och lite fjäll och lite ner.

IMG_1631

IMG_1632

Här ser det ju lagom ut – men så såg det inte ut hela vägen 😉 Vissa backar var väldigt jobbiga och maken fick rycka in med en hand på min rygg som lite hjälp uppför. Jag är ändå nöjd – för ett par år sedan hade jag jättejobbigt att cykla uppför, väldigt ofta gick jag istället. Nu cyklade jag nästan hela tiden utom på slutet av Hillclimb som var en 4 km lång stigning rätt upp. Jag var tvungen att stanna på toppen och hämta andan lite, kändes som om mina lungor skulle sprängas.

Det brukar ju kunna vara så att när man kämpat sig upp så kan man njuta av att det går nerför, lite vila. Men här gick det nerför så våldsamt på rullgrus så jag hade kramp i händerna efter att ha bromsat nerför för att inte få upp för hög fart 😀

IMG_1644

Höjdkurvan

Tillslut började jag tröttna på allt grus (jag brukar gilla grusväg) men här var det bara upp och ner, upp och ner, upp och ner…Så kom vi då till sista stoppet innan mål och vi hade ca 1 mil kvar. Den var om möjligt ännu jobbigare. Benen var redan trötta efter alla uppförsbackar och nu blev det stig och sten och rötter och lera.

Nu låter jag verkligen pessimistisk men jag upplevde det så. Kanske var det bara inte min dag – eller så var det verkligen så jobbigt.

Kämpade på och här fick vi gå flera gånger både uppför och nerför för det var så djup lera och så halkigt så det gick inte att cykla – eller det gick säkert för de som är mer rutinerade 😉

Tillslut rullade vi in i Ramundberget och avslutade med en liten uppförsbacken innan mål. Välförtjänt medalj och en fin keps fick man.

IMG_1634

Jag var så trött.

Sedan var det bara att gå allra längst upp i backen till vår stuga….där blev det snabb dusch och sedan bil tillbaka till målet där det var utlottning av fina priser.

Jag vann en vattenflaska och maken ett par solglasögon.

Efter det – b i l e n tillbaka till stugan 😉 där jag ramlade omkull i soffan med ett glas prosecco medan maken fixade middag.

IMG_1928

Vi drar vidare

Idag lämnar vi Ramundberget för vidare färd mot Norge.

Fjällturen igår gick bra – men jösses vilket tufft lopp – och då hade vi ändå inte anmält till de längsta distanserna. Racereport kommer senare, det är så jobbigt att blogga via mobilen.


Stugan vi har bott i är helt fantastisk och jag kommer gärna tillbaka hit. Superfin och fräsch. Chalet Ramundberget – länk till stugan om du letar fint boende i Ramundberget.